Faith Hills make är tillbaka med ett nytt album och sin vana trogen innehåller plattan en smörig duett (”I need you”) med frugan. Givetvis är den inget att ha. Egentligen är det synd att det här paret kastar bort sina sångartalanger på sådan här dynga, för sjunga kan de ju bägge två. Men i min värld blir aldrig det här paret några nya Tammy och George. De har helt enkelt för lite country i sig. Eller är det bara så att riktig country inte längre säljer i USA och att pengarna är viktigare än musiken för McGraw? När man hör honom framföra avslutande ”Shotgun rider” så känner jag mig övertygad om att det är så. Låten innehåller steelguitar, riktig countrygitarr och en bra melodi, viket gör att den fungerar hundraprocentigt. ”Shotgun rider” står inte helt ensam som tur är. ”Whiskey and you”, ”Kristofferson” tillägnad Kris, och ”Between the river and me” är några schyssta spår till. Resten av materialet är rätt avskyvärt, dess värre. Mestadels handlar det om utslätade, lugna poplåtar med country-touch som bara kan göra övergödda producenter av amerikansk mainstream-radio upphetsade. För oss andra hjälper det inte att McGraw slängt in småbarn som körar i ”Last dollar (fly away)” eller att han framför en soullåt som (”Suspicions”) inte har något på en countryplatta att göra. Vi lär få se Tim McGraw på CMT-awards igen, var så säkra. Och inte lär vi bli lyckligare av det.