Den avslutande och femte plattan i American Recordings-serien (samtliga producerade av Rick Rubin) med Johnny Cash är speciell på många vis. Sången på skivan spelades in före hans död den 12/9 2003, medan musiken lades på i efterhand (2005) av musiker som medverkat på de föregående fyra skivorna i serien.
Det blev det sista albumet under en lång och succéfylld karriär, sedan Johnny skrev sitt första skivkontrakt på Sun Records 1955.
Rösten är gammal och trasig, vilket ger ytterligare karaktär till låtarna, men känslan och närvaron finns kvar i allra högsta rad, kanske mer än någonsin. ”Like the 309”, som ligger som spår tre på cd:n, var den sista låt Johnny Cash skrev. Sånger om tåg låg honom varmt om hjärtat under hela karriären.
Man blir lätt sentimental när man lyssnar på A Hundred Highways och det känns fantastiskt att the man in black trots sin sjukdom orkade genomföra projektet och leverera en så stark skiva. Johnny själv har sagt att arbetet med skivan var hans huvudsakliga anledning till att leva vidare efter June Carter-Cashs död i maj 2003.
Det är mycket smärta och ärlighet i låtarna, såväl från Johnny själv som från musikerna. När Johnny sjunger Don Gibsons ”A legend in my time” så kan inget vara mer sant. Här finns också känslosamma versioner av bland andra Larry Gatlins ”Help me”, Bruce Springsteens ”Further on up the road” och Ian Tysons ”Four strong winds”, som väldigt tydligt ger inblick i Johnny Cashs tankar om jordelivet och döden under hans sista tid. Framöver får Johnny sjunga för änglarna, tillsammans med legender som Waylon och Elvis.