Sextetten Whisky & Dynamite är alltid ett nöje att uppleva live, så och denna gång. I vanlig ordning har värmlänningarna en förkärlek för att tolka John Denver och den här gången framfördes både ”Thank God I'm a countryboy” och ”Grandma's featherbed” i trevliga versioner.

Mer överraskande var gruppens fartfyllda bluegrassversioner av Z Z Tops ”Sharp dressed man” och Queens ”Fat bottomed girls”. I dessa låtar, som ursprungligen hör rockmusiken till, bjöds det på ett kul framförande och ett underbart sväng. Queen-låten avslutade dessutom giget, om vi bortser från extranumret ”Keep on the sunny side”.

Merparten av whisky- och dynamit-gruppens show innehöll dock främst eget material och många låtar kändes igen från cd-albumet Lilla Texas, precis som väntat. Titelspåret, som jag personligen har svårt för, visade sig tilltala den övriga publiken, men låtar som ”Broken promises” och ”I don't know” uppskattades desto mer av undertecknad. Även uptempolåten ”I'm so happy”, som handlar om lycklig kärlek, satt fint.

Bandet verkade vara på gott humör, skämtade och funkade väldigt bra på Stora Scenen då samtliga radade upp sig vid scenkanten. Det fanns en hel del att både se och höra på och spelningen var definitivt trivsam. Tidigare har jag bara haft nöjet att uppleva Whisky & Dynamite på mindre scener. Men på Furuvik visade det sig att Degerfors-bandet inte har någon som helst svårighet att fylla upp ytan, utan att för den skull förlora i publikkontakt och intimitet. Mycket bra jobbat av en utmärkt grupp som hanterar såväl bluegrass som traditionell country med den äran.

Text: Robert Ryttman
Foto: Georg Ryttman

Fler foton från Furuvik 2007