Jag har sett Reverand Bob & Just In Time en massa gånger vid det här laget. Oavsett om de lirat bluegrass på Loftet på Lida, spelat på krogar i stan för en publik som inte alltid är country-orienterad eller som här på Furuviks stora scen, så har de alltid fått fart på folk.

Bob själv är en utmärkt frontman med sitt utåtriktade sätt och sin förmåga att roa, medan Just In Time är ryggraden och den spelskickliga trygghet som gör det möjligt för den syndige prästen att leva ut sina lustar. På Furuvik var gruppen förstärkt av ett par bakgrundssångerskor, som man dessvärre inte hörde mycket av. Den ena av dessa var Bobs dotter Bethany, som den fina balladen ”Little eyes” handlar om.

Inledningsvis drog bandet igång med ett medley som bland annat inkluderade ”Cotton eye Joe” och Ram Jams ”Black Betty”. Därmed stod det klart att denna eftermiddagsshow skulle bli rockig. Och visst är det fart på låtar som ”Better man, better off”, ”Drive in your country” och ”Cowboy boots”. Samtliga får vid det här laget ses som standards i en Just In Time-show. Desto roligare att bandet även bjöd på lite nytt som ”I lost my wife in Las Vegas” och ”Hayride to hell”. Den sistnämnda med kul text och teatraliskt framförd av Bob May. Ett par andra låtar som spelades var ”Sweetest girl in Santa Fé” och Merle Haggards gamla goding ”Tonight the bottle let me down”.

Det blev lite dans, både framför scenen och på linedance-rampen, men annars var publiken tämligen lat och satt mest på sina platser. Bob May & Just In Time hade säkert fått större gensvar om de lirat lite senare på kvällen. Innan ”Highway to hell”, som avslutade konserten, predikade Reverand Bob så det slog lågor ur käften på honom, men trots idoga applåder blev det inga extranummer. Lite synd, för några låtar till hade inte skadat.   

Text: Robert Ryttman
Foto: Georg Ryttman

Fler foton från Furuvik 2007