Vem är jag då? De flesta känner mig kanske som arrangör för Lida Country Festival samt Ultimate Country Cruise. Nu är jag inte ensam i dessa roller. Lida gör jag tillsammans med Bosse Asplund, en go Tullingebo med kärlek även till dansband! Men lite får man svälja och man får väl ursäkta sig med att det ligger ganska nära countryn.
Ultimate Country Cruise gör vi tillsammans med Lonesome Pine i Torsby. Jag återkommer till detta längre fram i artikeln.
Ovanpå detta försöker jag fuska som hobbymusiker. Har haft bandet High Sierra, som numera är ett vilande projekt. För närvarande är det trubadurande som gäller.

Fastnade för country
Mitt countryintresse vaknade någon gång på 60-talet, då jag fick en platta med ett gäng som inte är att betrakta som country, nämligen The New Christy Minstrels. De lirade mer åt folkmusikhållet till och var väl ett av de ledande banden inom den genren. Men de spelade på ett sätt som idag, i viss mån, skulle kunna tolkas som country, vilket jag fastnade för.
Sedan kom kvällen som jag satt och lyssnande på radio. Man körde ett program om och med Hank Snow – jag var såld.
Sedan dess har jag lyssnat på det mesta som finns inom country. Nu ska det väl sägas att jag inte tillhör de så kallade kalenderbitarna som kan allt om titlar på album, inspelningsår, tekniker, studiomusiker etc. Nej, jag nöjer mig med att lyssna på ”good old country music”.

Vad är country?

Good old country music, vad är det? Jag har ju följt debatten på vissa håll (om det nu är någon debatt) och kan väl konstatera att man fortfarande inte har fått något svar på den frågan. Inte ens från dem som anser sig veta vad country är. Nu när jag får detta utrymme vill jag ställa frågan vad det är som gör en låt till country? Är det instrumenten eller artisten, låtskrivaren, arrangemangen, spelsättet, ljudvolymen, med eller utan steelgitarr eller harmoniföljd etc.? Om Alan Jackson lirar en låt av Rolling Stones, är det country? Om Rolling Stones lirar låten Crazy, är det country? Om någon lirar låten Crazy på oljefat och harpa är det country?
Vem säger att en låt är country som jag, undertecknad, skulle spela? (jag är ju ingen originalartist).
Som ni märker är frågorna många och listan skulle kunna vara ännu längre. Det skulle vara intressant om någon exakt kunde definiera country, d.v.s. vilka parametrar som måste uppfyllas.
Det är kanske så att vi ska förhålla oss definitionsmässigt på ett annat sätt. Jag menar, om vi jämför med jazzen så finns det t.ex. storband, be-bop, dixieland, tradjazz, cool, swing, progress m.m. Här finns ett tydligt mönster hur jazzen utvecklades. Det var ingen som sa ”Detta är inte jazz” eller ”Detta är jazz”, utan man la till nya namn på olika spelstilar.
Inom countryn har vi idag bl.a. old time, bluegrass och western swing, alltså låtar och spelstilar som tydligt utmärker sig i en riktning.
Eftersom debatten handlar om den ”moderna countryn” kanske vi ska namnge stilarna på ett lämpligt sätt, så att vi slipper ”bråka” om ifall låten är country eller inte. Jag har ingen patentlösning över bra namn, så du som läser detta kom gärna med synpunkter.

Lida Country Festival
De flesta känner väl till Lida Country Festival, idag en av våra institutioner i countryfestivalsammanhang, vilket är glädjande.
Vi har till och med i år hållit på i tretton år. Det är stolta år som vi har presenterat nya och gamla, utländska och svenska artister och band. Det är alltid lika glädjande att se och höra människors reaktioner på utbudet. Oavsett om kritiken är positiv eller negativ så har det berört och engagerat människor, det har alltid varit vår drivkraft att jobba vidare.
Naturligtvis försöker vi att lyssna på kritiken i syfte att få festivalen ännu bättre. Svårigheten är och har alltid varit balansgången mellan ekonomi och drömmar om artister. Detta gör att vi ibland måste töja på gränserna för vad som ryms inom ordet country, för att få så mycket folk som möjligt. Som i sin tur ger oss bättre förutsättningar till att komma närmare drömmarna. Men framför allt att kunna ge fler countryartister/band möjlighet att spela på Lida.
Jag tillhör dem som inte tror på en festival med enbart svenska artister, i varje fall inte i Lidas storlek. Att arrangera och driva en festival som bara skulle inrikta sig på oss mest inbitna countrydiggare och med bara svenska artister/band skulle därför utarma festivalen. Det beror på att det finns alldeles för få band och tyvärr alldeles för ojämn kvalitet i vårt land, för att locka en stor publik utanför den inbitna kretsen, och därmed lönsamhet att driva festivalen. Detta har vi åtskilliga bevis på genom åren från andra håll. Vi kan konstatera att just på grund av detta har Lane Loge meddelat att man lägger ner sin countryfestival från och med nästa år. Satsningen på en sådan inriktning gick inte hem. Festivalen gick med förlust. Därmed nerläggning. Vi vill inte uppleva denna situation med vår festival – Lida Country Festival.
Som sagt, nästa år blir det fjortonde året som portarna öppnas med både gammalt och invant samt nya överraskningar.

Händelserik festival
Överraskningar ja, sommarens festival bjöd ju på en riktig överraskning – strömavbrott! Vilken rysare. Vi hade ingen aning om hur länge avbrottet skulle vara. Scenen hade äntrats av Inger Nordström och hennes Rhinestone Band. Bandet lirade tre takter – poff strömmen gick. Utan knot och diskussion tog de fram sina akustiska instrument, satte sig på scenkanten och lirade en hel akt – proffsigt!
Redan nu kan jag meddela att de kommer tillbaka till Lida 2006 och lirar med elström.
När elektriciteten väl kom åter var det dags för nästa överraskning. Undertecknad utlovade en ”stor” artist. Vem det skulle bli sa jag aldrig och det förblir en överraskning till nästa festival 30/6 – 1/7-2006.

Kryssningen en succé
Något som inte är en överraskning är nästa års Ultimate Country Cruise 12-13/3 2006. Vi har precis bokat klart alla artister och band. Du kan gå in på vår hemsida www.ultimatecountry.se, där finns all info du behöver för att boka din resa.
Kryssningen producerar vi tillsammans med Lonesome Pine i värmländska Torsby, samma gäng som gör Lysviks Countryfestival.
Vi ”hittade” varandra på Lida för två år sedan. Satte oss ner och pratade och kom fram till att vi hade ungefär samma uppfattningar kring countrymusik och countryfestivaler. Vi började fundera på om vi kunde göra något mer för vår countrypublik och våra musiker. Så föddes idén kring en båtresa. Visst, det fanns ju redan Siljakryssningen, men den är ju inriktad på Line dance och med, i varje fall tidigare år, ett fåtal band.
Vi ville göra en kryssning med en annan inriktning, med mycket musik och många band.
Vi ville ha en resa med i stort sett alla typer av country, från old time till det som betraktas som country rock. Kort sagt vill vi ge smakprov på hela spektrat i vår genre.
Sagt och gjort, vi skred till verket, skrev ett avtal och chartrade Viking Lines Cinderella.
Den 13 mars i år gick jungfruresan. Resultatet skrevs i ordet succé.
Nu kastar vi loss igen den 12 mars 2006 med massor av countrymusik från fyra scener. Till denna resa hälsar vi naturligtvis alla välkomna, gamla som unga.

Unga countrydiggare
Unga ja, glädjande kan vi konstatera att ovanligt många unga människor tycks ha hittat till vår musik i bruset av denna uppsjö av olika musikstilar och genrer som vi kan höra på radio och i TV-bruset.
Detta noterat på de festivaler vi haft förmånen att besöka under sommaren, inte minst på vår egen festival - Lida.
Vi ser det också i bokningarna till countrykryssningen att det finns en hel del unga människor som redan nu bokat. Utifrån detta tror jag att vi kan vara helt övertygade om att risken att vår genre ska dö ut är en smärre överdrift. Under förutsättning att musiken får utvecklas på ett sätt som tilltalar unga människor. Precis som all annan musik utvecklas. Detta innebär ju inte per automatik att den äldre stilen slutar att spelas. Människor har ju, tack och lov, olika tycken och smak och detta innebär att alla stilar har sin plats inom genren.
Jag ska nu sätta mig ner, ta fram en platta ur min samling och njuta av mina favoriter. Jag tror det blir något med Alan Jackson, Patty Loveless eller Brad Paisley.
Hoppas att jag får se dig på båten till våren eller på Lida Country Festival 2006.

Text: Tommy Löfgren
Foto: Kenneth Friberg