Mina musikaliska rötter har jag i countrymusiken och vid sex års ålder gjorde jag scendebut med låtar av bland andra Hank Williams.

När pappa Hjalmar lyssnade på sina countryfavoriter stod jag bredvid och lärde mig sångerna utantill, dock utan att nödvändigtvis förstå ett ord av vad de sjöng. Musiken var familjens livsglöd. Pappa var en glad amatörmusiker som ofta hade engagemang i folkparkerna runt om i länet, vilket bäddade för min tidiga scendebut. Trots detta var det med dansbandet Lasse Stefanz som jag fick mitt stora genombrott. Efter en femårig utflykt i dansmusiken är jag nu tillbaka hemma igen.

Visste tidigt vad jag ville
På midsommarafton 1976 klev min pappa upp på en campingscen i Oskarshamn med dragspel och dotter, där vi tillsammans framförde en rad countryklassiker. Framträdandet gav mersmak och musiken betydde nu allt för mig. Jag var så inställd på att sjunga och framträda, det var nästan så mina föräldrar fick stoppa mig. Jag ville ställa upp i talangtävlingar, men mamma och pappa tyckte att jag var för liten. Så småningom fick jag dock min vilja igenom.
År 1980 arrangerades H 80-festivalen i Helsingborg med Lasse Holmqvist och Siw Malmqvist som affischnamn. Festivalen innehöll en talangtävling där sjuttiofem ungdomar deltog och jag, som var elva år gammal, segrade med John Denvers ” Take me home country roads”. Jag trodde aldrig jag skulle vinna. Det var en oerhörd känsla. Vi fick gå igenom olika steg i tävlingen med semifinal och final. Jag glömmer aldrig nervositeten.
Tävlingsinstinkten var tänd. Strax efter den första triumfen arrangerades Nya Ansikten, en rikstäckande talangtävling. Jag vann distriktsfinalen i Skåne och fick biljett till den stora finalen i Stockholm. Jag var nu 13 år och tävlade i gruppen med ungdomar upp till 15, från hela landet. Jag framförde Dolly Partons ”Deportee”. Samtidigt som jag vann finalen i min grupp segrade en viss Carola Häggqvist bland ungdomar i åldern 15 till I8. Strax innan hon blev en välkänd ”Främling” med hela svenska folket.
I juryn satt TV-producenten Gunilla Nilars. Hon engagerade mig i sommarunderhållningen Waxholm Ettan och inför programledare Bengt Bedrup och ett stort antal TV-tittare framförde jag ”Deportee” från talangtävlingen. Dagen efter stod det i tidningarna”Ny stjärna är född” och det trodde jag ju på.

Karriären tar fart
Flera tidningar hörde av sig och det blev en väldigt stor uppståndelse. Att det ena ger det andra är en ganska bra beskrivning för hur min karriär fullkomligen rusade fram från den allra första talangtävlingen. Under inspelningen av Waxholm Ettan fanns en annan TV-producent i publiken. Roger Jansen planerade en underhållningsserie som skulle heta Country Palace och vad skulle passa bättre än en nytänd countrystjärna? Så under direktsändningen av Waxholm Ettan fick jag frågan om jag ville vara med i TV:s nya countrysatsning.
Country Palace blev en framgång för både Sveriges Television och mig Det var ett namnkunnigt sällskap som jag hamnade i. Förutom internationella storheter medverkade stjärnor som Mats Rådberg, Kicki Danielsson, Elisabeth Andreasson och Alf Robertsson. Med i kören fanns dessutom Anders Glenmark, som under en av repetitionerna frågade mig om jag var intresserad av ett skivkontrakt med Glenmarks Studio.
Det var ju världens chans för mig. Jag fick en lapp med hans telefonnummer, så att jag kunde höra av mig om jag var intresserad. Med Country Palace sköljde en countryvåg över landet och för mig väntade skivinspelning i Stockholm.
I familjen Glenmarks studio spelade jag in debutsingeln “Blue eyes don’t make an angel” och “Honey, don’t you look back when you leave”. Anders Glenmark producerade och sjöng dessutom andrastämman.
Succéprogrammet genererade en turné med de svenska stjärnorna från programserien med Ulf Elfving som konferencier.

Första riktiga turnén
Tillsammans med den svenska countryeliten fick jag turnera professionellt för första gången. Det blev en rejäl rivstart för en fjortonåring. Vi åkte runt i hela Sverige och framträdde i stora ishallar. Det var fullsatt vid varje spelning med cirka 6 -7.000 människor per konsert. Det var fantastiskt att stå på scen och möta alla dessa människor i publiken.
Under en av spelningarna träffade jag Hasse Andersson för första gången. Hasse intresserade mig för ett jobb hemma i Skåne och veckan efter träffades vi igen. Med i bagaget hade Hasse en nyskriven sång, som han gärna ville att jag skulle tycka till om. Med gitarr och solosång framförde han då sin ”Änglahund” .
Tillsammans spelar vi in singeln ”Den stora sanna kärleken” och när så ”Änglahund” gör Hasse Andersson till en rikskändis ger han sig ut på turné med mig. Förutom rollen som försångerska gör jag några bejublade countryduetter med Hasse. Den enorma populariteten kring Hasse Andersson och Kvinnaböske Band var ändå förvånansvärt stor med tanke på att ”Änglahund” aldrig nådde Svensktoppen. När låten lanserades hade listan lagts ner.

Från egenbekostad singel till första lp:n
Turnerandet med Hasse fortsatte under påföljande år. Mellan 13 och 19 års ålder gjorde jag dessutom ett tjugotal TV-framträdanden, som i sin tur skapade allt fler engagemang på landets spelplatser. Men det jag saknade då var en riktig skivframgång. Jag kände då, att nu ska allt hända på en gång. Bruno Glenmark tyckte däremot att vi skulle ta det lugnt, men jag ville spela in en ny skiva.
Medan Bruno ansåg att jag skulle rikta in mig på sextiotalslåtar hade jag själv andra planer. Det var många som tyckte att jag skulle ta de chanser jag fick, men jag har väl varit lite jobbig på det viset, jag har alltid velat känna för det jag gör.
I stället tog jag 15.000 kronor från egna intjänade turnépengar och bekostade en egen skivinspelning. Singel nummer två, ”Kom snart tillbaka”, skriven av Jan Erik Carlsson, spelades in i Kumla-studion. Till inspelningen kom en man som berättade att han ägde ett skivbolag och gärna ville göra minst ett par skivor med mig. Strax därefter började vi inspelningen av mitt första album på skivbolaget Tab Music.
Plattan Christina Lindberg kom att innehålla mycket country, men även en del pop.
Singeln ”Kom snart tillbaka” testades för det nystartade Svensktoppen och den 20 oktober 1985 gjorde jag debut på listan. Massmedias intresse för mig ökade i rask takt. Sveriges Television hörde återigen av sig och jag fick framträda i programmet Sången Är Din med Kjell Lönnå.

Försångerska åt Wanda Jackson
Nästa album Nya Starka Vindar producerades av Stephan Berg, en herre som kom att fortsätta i blåsväder när han några år senare levererade Carolas segerlåt i Eurovisionsfestivalen - ”Fångad av en stormvind”.
Trots glädjen att återigen få göra ett album, började jag känna att det schlagerbetonade materialet på mitt andra album inte var min stil. Tab Musics resurser var dessutom mycket knappa. Bolaget drevs av en eldsjäl som ville så mycket, men hade allt för smal budget för att lansera sina produkter tillräckligt. Så mitt andra album gick nästintill omärkt förbi.
Under samma period kom den amerikanska sångerskan Wanda Jackson till Sverige. Wanda, kanske mest känd för sin femtiotalshit ”Let’s have a party”, turnerade i landet under två månader. Hon hade hört mig på kassett och ville ha mig som försångerska.
Hon gav mig många värdefulla tips och jag kunde studera henne på scen. Wanda var en artist som inte hade någon jättebra röst, men en fantastisk utstrålning. Hon kunde sjunga jättefalskt, men ingen i publiken märkte det eftersom hon var så karismatisk.

Lasse Stefanz
Trots mina unga år hade jag som nittonåring redan hunnit jobba med musik i åtta år, varav sex år professionellt. Det var dags att pröva något annat. Jag ville arbeta med människor på ett annat sätt. Min mamma jobbade på en servicecentral där jag fick anställning. Redan efter två månader kände jag en längtan tillbaka till scenen och sången. Väldigt lägligt fick jag ett band av Christer Eriksson i dansbandet Lasse Stefanz.
Vi gjorde en duett som blev så lyckad att Lasse Stefanz bjöd in mig att medverka på deras nästa skiva. En ny kassett anlände och denna gång med ”De sista ljuva åren”, en sång som gick rakt in i hjärtat på mig. Låten var skivans B-sida, men prövades ändå till Svensktoppen. ”De sista ljuva åren” blev en braksuccé. Den femte februari 1989 gjorde låten entré på listan och stannade där i 65 veckor.
Succén följdes upp med en sommarturné och hos mig föddes idén att prova på en egen dansorkester. Tillsammans med fem killar från Kristianstad bildade jag snart därefter Christina Lindbergs. Men det skulle inte handla om renodlad dansbandsmusik. Jag ville
fortfarande behålla min countrystil för att skapa något eget. Jag sjöng en countrylåt som min far hade skrivit när jag var liten ”Vid flodens strand” och den hamnade på Svensktoppen. En renodlad countrylåt i dansbandstappning.

Träffade Garth Brooks
År 1992 gick en dröm i uppfyllelse för mig. Med hjälp av Dan Ekbäck, en svensk kontakt i USA, åkte jag över till Nashville, Tennessee. Som en extra krydda hade Dan arrangerat ett möte med countrymusikens superstjärna nummer ett Garth Brooks. Ett namn som var obekant för mig. Jag visste inte vem det var. Så när jag satt på planet till Nashville sa jag till en av flygvärdinnorna att jag ska träffa Garth Brooks och frågade om hon visste vem det var. Hon fullkomligen tjöt och hämtade champagne till mig.
Sedan satt jag en hel dag med honom och pratade. Han frågade bland annat hur mycket jag sålt av min platta och jag svarade att jag var jättenöjd eftersom jag sålt 30-40 000 ex. Sedan sa han inget, så jag frågade ”Hur mycket har du sålt då?”
- 16 miljoner, svarade han.
Sedan frågade han ”Kan inte jag få din autograf?”
Med i bagaget hem fick jag en av Garth Brooks kompositioner, en låt som fortfarande väntar på den rätta texten.
Från cd:n ”Hem igen” hamnade tre låtar på Svensktoppen. Detta följdes upp med en sommarturné med ett handplockat band. Där träffade jag gitarristen Tryggve Johansson och när turnén var över samarbetade vi i en revy i Helsingborg. Samarbetet fortsatte med spelningar på duo fram till sommaren –98 då jag turnerade med band i hela Norden.
År 1999 spelade jag revy med bland andra Ulf Brunnberg och Mona Seilitz och våren 2000 släpptes cd:n Andra Tider & Andra Vägar. Jag har turnerat tillsammans med gitarristen Tryggve Johansson från Skåne till Lycksele.

Nya låtar på gång
Jag älskar verkligen countrymusiken och är så glad över att ha förverkligat en dröm att få spela in en cd med både nya och gamla countryklassiker, men redan nu skriver jag för fullt på nya låtar. Jag älskar verkligen att skriva mitt egna material och kära läsare, jag hoppas vi syns på scenerna i sommar. Kram!

Text: Christina Lindberg
Foto: pressbild