Bluegrass - från USA till Sverige, del 5

Året var 1652 när Gränna fick sina stadsprivilegier och befolkningen uppgår numera till nästan 4.000, men man tar emot c:a 800.000 besökare varje år.

Pelle Brandt

En del av dessa besöker Grännaberget tredje lördagen i augusti för att vara med om Sveriges äldsta bluegrass- och oldtimeyfestival. En av arrangörerna av bluegrassfestivalen och dess konferencier sedan närmare 20 år är Pelle Brandt – en välkänd musikprofil i de här sammanhangen, som har spelat bluegrass och oldtimey i mer än 40 år.
När jag angjorde Gränna var himmelen lika grå som det ”lutande torget” vid Restaurang Hjorten, men jag letade mig fram till huset där familjen Brandt bor och strax öppnades inte bara dörren, utan även molntäcket och solen glimtade till. Allt detta kändes väldigt välkomnande.

Musik i hemmet
För Pelles del kom countrymusik in hans liv i nio-tioårsåldern i hemmet i Jönköping. Hans far hade en gammal mandolinbanjo och spelade in mycket musik från radion på sin bandspelare och framförallt musik där det förekom banjo. Det var allt från George Formby till McGee Brothers och Uncle Dave Macon och det var väl de sistnämnda som väckte intresset för oldtimeymusiken. Pelle hade samtidigt börjat spela fiol men övergav den efter ett par år till förmån för gitarren och det blev mycket musik inspirerad av folkmusikvågen från USA, såsom Peter, Paul & Mary, Kingston Trio, New Christy Minstrels och många fler.

Sjön Suger
År 1966 fick Pelles far jobb i Belgien och familjen flyttade till Antwerpen. Där kom Pelle i kontakt med bluegrass- och oldtimeymusiken på allvar. Han tog upp fiolspelandet igen och tillsammans med en banjospelare bildade de två duon Walter Brandy. År 1970 flyttade familjen till Stockholm och Pelle började jobba på Atlas Copco. Givetvis hittade även han till Gottfrid Johanssons Musik i Gamla Stan och köpte skivor och jammade.
I Stockholm var annars det stora countrymusikstället på 70-talet Mosebacke Etablissement och där kom Pelle i kontakt med Sjön Suger. De hade just spelat in sin första lp och deras fiolspelare Björn Nilsson hade slutat. Året var 1974 och Pelle började spela med Sjön Suger och debuterade med dem på Tidaholms fängelse inför en fängslad publik. Övriga medlemmar i Sjön Suger vid denna tid var Kjell Johansson, banjo, Kjell-Åke Ring, mandolin, Staffan Björkman, bas och Ulf Sjögren, gitarr.

Semesterflörten
Under vintern 1975-76 spelade Sjön Suger in sin andra lp och en av låtarna var en gammal slagdänga från 1946 av Nils Bie, nämligen ”Semesterflirt”. Ulf Sjögren är den som sjunger och låten hamnade ett antal veckor på Svensktoppen. Denna sommar -76 blev det också folkparksturné för Sjön Suger tillsammans med Elionor Öst.
Efter den sommaren slutade Pelle i Sjön Suger (blev ersatt av Anders Schilling) och han började istället spela i Jackson Stomp tillsammans med undertecknad. Gruppen bytte snabbt namn till Brandy Ramblers och debuterade i november 1976.

Till Småland igen
I maj 1977 lämnade Pelle Stockholm och flyttade till Göteborg och började jobba som resemontör för Atlas Copco.
I Göteborg träffad han på gruppen BMG, vilket stod för Banjo-Mandolin-Gitarr och de kunde då lägga till Pelles fiolspel.
Som ett resultat av ”gröna-vågen” flyttade Pelle till sitt släkttorp i Mariannelund 1979 och började jobba på ett tryckluftsföretag i trakten. Musiken höll han igång genom att uppträda som trubadur och medverka i lokalrevyer. Men i Gränna hade ju Bluegrassfestivalen startat 1977 och så småningom började han pendla dit och började även spela med Staffans Stollar i början av 80-talet. Det var på dessa resor till Gränna som Pelle träffade sin blivande fru Mia och det dröjde inte länge förrän hon flyttade till Mariannelund. Åren 1984-88 drev de restaurang Trädgården i Mariannelund och Pelle underhöll som trubadur och med allsång på restaurangen, men de hade även besök av kända bluegrassgrupper.
Lite kuriosa är att frieriet till Mia skedde under en TV-inspelning av Gränna bluegrassfestival när han sjöng ”Before I met you”.

Gränna
År 1988 sålde de restaurangen och flyttade till Gränna och Pelle blev engagerad i bluegrassfestivalen som konferencier och hjälpte till med arrangemanget. I början av 90-talet upphörde Staffans Stollar och 1993 bildade han Rackebajsan Boys tillsammans med Pelle Bergström, banjo, och B. Allard, bas. De gav ut ett kassettband och var med i en del sommarprogram i TV från Gränna.
När Thomas Haglund flyttade till Gränna och blev med ombildades gruppen och bytte namn till Härtappat. Pelle spelade också svensk folkmusik under 90-talet i Gränna Spelmän, men spelmanslaget upphörde dessvärre 2002. Han har dock komponerat ett antal polskor, mazurkor och polkor.
I dagsläget så medverkar inte Pelle i någon grupp, utan kör lite själv som trubadur, framförallt på somrarna.
Vid sidan av fiol spelar Pelle även mandolin, clowhammerbanjo och gitarr. Gitarren är en Martin HD-28 inköpt i USA under 50-årsresan för några år sedan.

Inspiration och annat
Jimmie Rodgers och Carter Family har i stor utsträckning varit inspirationskällor för Pelle när det gäller den ursprungliga amerikanska rootcountrymusiken, men filmen Bonnie and Clyde som kom 1967 gjorde ett stort intryck på honom. Hur kunde man spela så fort som Flatt & Scruggs i filmtemat ”Foggy mountain breakdown”? Bluegrassmusiken fick sitt grepp om Pelle.
Bluegrassmusiken för Pelle bygger mycket på dess stämsång och bra exempel på duosång är de många familjegrupperingar som finns och har funnits inom country- och bluegrassmusiken, t.ex. the Louvin Brothers (Charlie och Ira), Monroe Brothers, Delmore Brothers och Stanley Brothers. Instrumenten ska givetvis vara akustiska och med den femsträngade banjon
som ett av de tongivande instrumenten – för det var ju när Earl Scruggs började spela med Bill Monroe som den egentliga bluegrassmusiken föddes för 60 år sedan.
När det gäller dagens bluegrassmusik verkar vi vara väldigt överens Pelle och jag. Det tekniskt perfekta verkar till stor del ha fått ta över på bekostnad av känslan för ursprungsmusikens rytm och sväng. Det blir lite väl finstämt emellanåt nu för tiden och dagens unga grupper bör mer ha Stanley Brothers och liknande som inspirationskällor för att få upp öronen för den genuina bluegrassmusiken.

Årets festival
Vårt samtal börjar lida mot sitt slut och vi passar på att ta en titt på årets Grännafestival den 19 augusti. Tio band kommer att stå på scenen på Grännaberget, varav fem fanns med även förra året, och tre band nere på Hjorten senare på kvällen. Entrén är fortfarande måttliga 100 kronor, vilket även inkluderar entrén till Hjorten.

Avfärd
Dags för mig att dra vidare till min ”ranch” i Småland, men man kan inte skiljas från en så fantastisk musiker som Per Brandt utan att först dra några låtar tillsammans. Så givetvis avslutade vi vår träff med en handfull från vår tid i Brandy Ramblers, vilket kändes som ett bra sätt att sätta punkt för denna nostalgiska tillbakablick, på den tid när vi var unga och entusiastiska oldtimey- och bluegrassmusiker. Numera är vi mest entusiaster!

Text och foto: Kenneth Friberg